Taggar

, , , ,

Mina två bröder är ett kapitel för sig och jag vet att det alltid slutar med att jag blir besviken på dessa två vilsna själar. Hör bara på det här…

Den yngsta av dem som vid det här laget har hunnit bli 32 är av någon anledning sur på mig fortfarande efter 7-8år.

Vill minnas en sen kväll när vi båda var lite berusade och jag tog hans cigg på skämt. Det slutade med att grabbhalvan blir yberförbannad. De senaste fyra åren så har jag sett honom två gånger.

Och inte svarar han om man ringer eller vill snacka. Det är nästan lika dåligt ställt för farsan eftersom han inte hör av sig till honom heller.

Den andra brorsan är den enda av oss som har kontakt med den yngre. Och mellanbrorsan, ja han är oxo väldigt speciell.

Han ska typiskt spela offret som alltid får lida, han är alltid upptagen och lyckas alltid skylla på att han nu är familjefar och har en massa skyldigheter och inte kan göra si eller så längre. Han avslutar vanligtvis inga av sina så kallade projekt, är väldigt rasistisk (trots han är gift med en Kinesiska) och är väldigt aktiv i SD tyvärr.

För att ge er en liten bild så har han genom åren hittat på lite saker. Han träffade ex vis en tjej en utekväll och efter det så berättade hon att hon skulle flytta till London, gissa vem som flyttade dit. Två veckor senare gjorde hon slut och några månader senare hade han flyttat hem.

Han gick en projektledare utbildning på två år och skulle bli rik som ett troll efter denna, inget hände.

Han fick ett kanonjobb som översättare som var väldigt fritt och bra. De bjöd honom på en resa till Spanien som tack för det fina jobb han gjort. En dag bad arbetsgivaren honom att jobba över lite, då flippar brorsan ut och säger upp sig.

Han hade någon idé om att sälja populära domänadresser …5 år efter att alla redan gjort det.

Han påbörjade en guldsmedsutbildning, som han aldrig avslutade för att han inte fick mer studielån. Borde man inte ha undersökt detta innan?

Det fanns en idé om att sälja färdigklädda Julgranar och en där han skulle göra ett datorspel. Ska du gå någon kurs för och lära dig att programmera frågade jag. Varpå han svarar, kurs? Varför det, jag köper bara en spelmotor och sen är i princip spelet klart och jag kan börja tjäna miljoner.

Han började jobba som säljare för trädgårdsmöbler och då tänkte jag, perfekt detta kan inte misslyckas. 3månader in i provanställningen skällde han ut sin chef för att hon inte varit på plats i butiken när det hade varit fullt i butiken. Och så undrade han varför han inte fick förlängt.

Det finns ytterligare ett gäng liknande historier om honom vilket lett till att jag har ganska roligt åt allt detta.

Nästa projekt för honom och den yngre brodern är att köra en campingplats samt starta upp en restaurang 150mil norrut från Malmö i höjd med Umeå fast Västsidan. När jag frågade honom om han inte skulle anställa en revisor som skulle kila lite på bolaget så svarade han att han minsann drivit en camping förr. Och med det menar han ett sommarjobb när han var 20 där han städade ur ett gäng stugor på en camping i Malmö.

Kommer han lyckas? Jag hoppas!!!

Sen till de lite finare detaljerna.

Sen jag har flyttat till Sthlm så har han besökt mig en enda gång och det var i princip under pistolhot och en halvdag. Vi snackar en halv dag på 6-7år.

Själv så åker jag ner 3-4 ggr och stannar cirka 3-4v totalt på ett år. Köper alltid med mig en massa presenter till barnen och hör alltid av mig till honom. Oftast slutar det med att vi hänger två timmar i hans lägenhet och har jag tur så orkar han gå ut på en fika. Och endast en gång har han tagit med sig sin son ut.

Han är alltid upptagen och ska någonting såfort jag frågar om vi ska göra något, han har aldrig några pengar och sanningen är att han säkert spenderar 4-10 timmar per dag framför datorn. Hans fru är gudasnäll och är alltid den som tar han om barnen utan att klaga. Trots det försöker han få mig att tro att det är han som gör allt jobbet hemma.

Nu när de sa upp sin lägenhet inför flytten till Norrland så flyttade han in till den yngsta brorsan och hans kompis i en etta på 25kvm. Barnen de fick bo med mamma hos hennes föräldrar, medan brorsan satt uppe och spelade varje ledig minut.

Jag har frågat honom 100 tala ggr om han inte kan komma upp och alltid finns det en ursäkt på lager.

Men när han lånar pengar av mig, då är det ok. En gång när jag var nere på besök så ville han låna lite, så jag sa att jag har bara kort. Men om han vill så får han gärna komma och låna det och ta ut det han behöver. Han fick i sin vilda fantasi en tanke om att jag skulle gå ner och hämta pengar till honom och lämna dessa så han bara kunde köra förbi och slippa springa upp och lämna kortet igen.

Så i fredags hade vi bestämt att vi skulle ses i Sthlm när han ändå skulle köra upp till Norrland (frugan o barnen kommer tydligen om 1-2mån.) tanken var att han skulle sova över fre-sön och på söndagsmorgonen så skulle de köra vidare. Så jag fixade med sovplatser och lite aktiviteter samt mat inför deras ankomst.

Det började ganska dåligt med att de inte kom iväg förrän 18-19 från Malmö. Då säger idioten, -Jag funderar på om jag inte ska köra rakt upp och komma förbi en annan gång.

Efter ett par timmar ringer han igen och berättar att han stannar.

När han väl kommer upp 02:00 lördag morgon så ligger den andra brorsan och hans kompis kvar nere och sover i bilen och vägrar komma upp och ens hälsa.

Mellan brorsan säger att han bara kan stanna över natten och sen måste åka vidare igen på morgonen. Vilket är han i ett nötskal såklart.

Jag förklarar för honom att detta är ju inte helt ovanligt och lägger upp ett litet förslag för honom.

Hädanefter så kommer jag och hälsar på dig så fort som du hälsar på mig. Och stannar han 2 dagar så stannar jag två dagar hos honom. Dessutom kommer jag inte låna honom några pengar mer, för nu är jag riktigt besviken på mina två bröder.

Ska bli väldigt intressant och se om han kommer på besök. Risken, är lika med 0.

Personligen prioriterar jag att få träffa lina bröder några ggr per år men tydligen ingår jag inte i deras prioriteringslista dessvärre.

What to do?