Taggar

, , , , , , ,

07:27, ett plan är påväg inför landning och det är någon i Styrmanskollektivet där jag bor här på Curaçao som flyger det alldeles säkert. Fabrizio och hans fru sitter och käkar frukost på andra sidan poolen så han är säkert ledig idag och samma gäller Moses och hans fru. Johan hade två morgonflyg idag, stackarn gick upp 04:45 eller liknande, det gjorde jag oxo, men bara för att gå på toaletten och sen lägga mig igen.🙂 Ibland är livet orättvist helt enkelt.

Solen lyser och det är en blå himmel med några små tunna fjädermoln som flyter fram över morgonhimlen, det kommer en vind som svalkar och blåser in över altanen som jag sitter på just nu. Tur att det alltid blåser lite här, annars hade man inte klarat av denna värmen, 27 grader på morgonen. YEEES!
 
Det är nu jag vill hälla upp ett glas kallt vatten och svepa, men det går inte för att det blir inte kallt ur kranen och vattnet här är bland det renaste man kan hitta, var har jag hört detta förr(?) Nåja, Johan har investerat i en 2-3L tillbringare som vi har i kylen alltid som innehåller kallt vatten. Och det går åt åtskilliga liter dagligen då man svettas ut allt i samma takt. Nu kommer vår Spanska städerska och ska städa vår vänstra grannes hus, hon jobbar 08-12, men är alltid här 20min innan. Hon tjänar bara ca: 500 dollar och har en utvecklingsstörd son hemma. Hon har ett jobb till vet jag, men jag ska lägga lite dricks till henne när jag åker hem, alla här som stannar över gör det.
 
OKEY, gårdagens äventyr då…?
 
Igår tog Johan och jag en av bilarna i bilpoolen som de delar på och körde en runda runt ön. 20min hemifrån så kör vi för bi Bodies in Motion, samma namn som mitt gym i Stockholm och detta är oxo ett gym, lustigt.
 
Nåja, vi tänkte åka Shete Boka, men tog en avstickare på vägen till Boka Ascension först, det ligger i närheten av Westpuntweg och innan man kommer till Landhuis Ascension tydligen, om man kommer från stan. Det går en liten skranglig lerväg ner och det tar 10min att krypa sig fram och längst vägen står ett hav av blåkrabbor och tittar nyfiket på den nya besökaren. Precis när vi lämnat bilen så kom ett 2min oväder och bara rasar ner över oss. Tack för den! Kort där efter så är det slut och vi går ner till det lilla flodinloppet och går in i en grottliknande ingång som tar oss uppför några trappsteg och till klippan ovanför. Här är det bara en massa taggiga buskar och tusentals kaktusar större än både mig och Johan tillsammans.
 
Efter en 5-10 mins promenad så kommer vi fram till klippan där det kan finnas sköldpaddor, det är en mäktig syn med ett 150m brett inlopp från havet och klippor på 15-20m som reser sig längst sidorna. Hela havet stormar typ! Mäktiga vågor slår mot klipporna och gör tappra försök att stänka ner oss, tror att vinden samarbetar med havet lite, så vi håller oss en bit från kanten. Dessvärre så ser vi inga sköldpaddor denna gång, så vi traskar tillbaka över ett månlandskap som taget ur vilken SciFi film som helst. På väg tillbaka så stöter vi på någon stork-liknande fågel med en höjd på 60-70 cm som har gäckat oss genom att inte låta oss ta några närbilder. Nu sitter ”Storschen”    
alldeles stilla på en sten nästan vid nergången till stranden, så jag passa på att knäppa lite bilder med stora kameran.
 
Vid bilen så har vi fått sällskap av en skock med getter i svarta och vita färger, dessa börjar röra sig oroligt från bilen när vi närmar oss. En börjar jogga därifrån och sen följer resten med och de är borta fortare än en grisblink.
 
Nästa stopp är Shete Boka det ligger längst upp åt nordväst vid Westpunt och det kostar typ 5 pengar att komma in på området. Vi tar vars en burgare innan vi kör vidare, för man måste ta bilen. Vi har sällskap av några tropiska gul/svarta fåglar 30% mindre än våra gråsparvar kanske. Dessa slåss om en skål med socker som hänger ifrån träden så att turisterna kan fota dem.
 
Efter burgaren så väljer vi vänster och kör och tittar på naturliga klippbroar och mer hav som slår mot klipporna. Det går en gångväg ner till en plattform som vi står och tittar från och vägen dit har vi fått sällskap av ett gäng ödlor, så jag stjäler några bilder på dessa små liv innan de skyndsamt kravlar bort. Påväg tillbaka till parkeringen så möter vi ett gäng Holländare vars döttrar springer omkring i bikinis, de är redan lite rödlätta, men imorgon kommer de vara färdigkokta.
 
Väl tillbaka till fiket så väljer vi den högra vägen istället och kör bort till Boka Pistol, det är väldigt lerigt på väg dit och vi kryper sakta i 11km/tim längst vägen som slingrar sig genom ett Marslandskap. Framme vid Boka Pistol så får vi se något alldeles fantastiskt, tusentals liter vatten som pressar in mot klipporna och upp genom ett hål som sen sprutar upp kanske 20m i luften. Givetvis går jag lite för närma och får en rejäl dusch, men kameran klarar sig och vi fick ett par riktigt bra bilder.
 
Det finns lite bänkar så vi sitter och tittar en stund och njuter av utsikten. En liten grabbhalva springer omkring på de vassa klipp korallerna och jagar en stackars ödla, men som tur är så är ödlan den snabbare av de två. Jag önskar att han kanske snubblar och slår i skallen så kanske hans hjärna slår på och får honom att inse hur fel det är.
 
Johan står och kikar på några stenpelare som byggts upp 1m stora av turister och känner ett sug efter att få knuffa ner dessa. Han vågar inte så jag går bort och knuffar till en stapel, sen bygger jag upp den igen så att Johan kan knuffa och nu är han inte sen för nu har demolition man vaknat till liv i honom. Vi lämnar stenarna och kör tillbaka till fiket igen och denna gången tar vi vägen rakt fram, här behövs inte bilen. Vi kilar ner i Boka Table grottan och får en fantastisk utsikt i en grotta där vattnet sveper in och man får en lätt klaustrofobisk känsla här inne. Självklart så kommer det en extra stor våg när jag tittar fram och… fuck våt igen.
 
Tillbaka till bilen och nu är det dags att lämna Shete Boka för en liten fika på ”Jaanchies Restaurant” Westpunt 15. Detta är tydligen välkänt och har en 3 generationers familj som har ägt och tagit hand om sina gäster under cirka 60 år. Det är fågelkvitter precis överallt och man har ställt upp ett gäng sockerskålar. Bakom oss så sitter det en duva i en av skålarna och bossar runt de små fåglarna. En tropisk fågel som nästan är lika stor och som har en underbar orange färg och svart försöker ta sig ner men duvan är girig och släpper inte fram någon, störst går först.
 
Efter ett par törstsläckande hemmagjorda lime lemonader för 12kr st så lämnar vi och kör vidare mot Kline Knip som är en fin korallstrand. På väg dig så stannar vi och försöker hitta lite glass inne på en restaurang som huserar på en klippa med milsvidd utsikt över havet som tar andan ur en. Det finns även en fin liten strand som man når genom att klättra ner 20m via en trappa som ser underbar ut. Några barn snorklar runt i vattnet och två par ligger och steker i solen.
 
Vi kör vidare till Playa Knip och tar ett bad och slänger oss lite i solen. Ett gäng dykare är på väg ner i vattnet och ska dyka. Ett tag senare så kör vi vidare till Daai Booi Playan, den har ett gäng solbäddar med några soldyrkare på. Jag hoppar i vattnet och tar en simtur. Lite mer koraller här i vattnet så inte lika skönt att gå ner, vattnet är nästan kristallklart.
 
Längst vägen så stöter vi på ännu ett gäng getter som fritt huserar området. Ner mot  Willemstad igen såkör vi förbi  Williewood skylten som någon har monterat upp för att ge ön lite Hollywoodstatus kanske, det fungerar inte men är ganska roligt. I T-korsningen bredvid så har någon placerat en fåtölj så man kan kika på trafiken som flyter förbi. Det har man gjort lite överallt, vi kör förbi ett ställe där man har satt ut ett par kontorsstolar längst vägen, kanske fungerar de som sittplats till busshållplatsen(?) Bussen som kommer när den vill, när chauffören fått sitt morgonkaffe kanske och om han har vägarna förbi.
 
Nu är vi strax framme vid Flamingosjön, här bor ett gäng Karibiska Rosa Flamingos, just nu bara 5st men det räcker för att tillfredställa mig. Dock så är de lite långt ut. Svaret på den frågan kommer ganska snabbt då en tokglad svart labradorliknande hund rusar fram i 100km/tim i vattnet. Han har fått span på en vit storkliknande fågel som lyfter så fort han kommer inom 3m’s avstånd. Sen landar han ett 10-tal meter längre bort och hunden rusar iväg i en huvudlös hastighet bort mot fågeln. Och detta upprepar sig ett antal gånger innan hunden slokörat tassar iväg hem och jag lämnar sjön med ett smil på läpparna. 
 
Johan har inte orkat lämna bilen så vi kör vidare, vi ska kika på båten som ligger längst vägen och den hittar vi ett par 100 m längre fram. Dags för fler bilder igen.
 
Väl hemma så ska Johan grilla lite oxfile (134Kr kilot färskt och apgott.) Jag fixar till en sallad och sen blir det lite öl och en flaska Shiraz med Moses, Cornelia och Johan på altanen. Vid 23 slocknar både jag och Johan efter en dag full av äventyr.